Demokrativeckan

Det går att förändra- med media

Bäckängymnasiets aula är fullsatt. På scenen står ett litet ekbord på vilket vattenglas är placerade. De är till för dagens talare. Ämnet är sociala mediers påverkan av flyktingspolitiken. 
Aktivisten Jonas Bergström är en av de som har slagit sig ner i den röda soffan.

”Det går att påverka och förändra” säger han. 

 

Bergström driver en välbesökt blogg, http://bergstromjonas.se/. När han gjorde ett inlägg om en pappa och make som skulle utvisas, trots att detta skulle leda till att familjen splittrades och mamman bli lämnad ensam med barnen även om hon var svårt sjuk, spred sig detta som en löpeld via internet. Bergström uppmanade människor att bland annat ringa till flygbolaget och bege sig till flygplatsen. Några kom dit, men desto fler agerade på andra sätt. Trots ansträngningarna såg det mörkt ut. Men när de trodde att hoppet var ute fick de beskedet om att planet inte skulle lyfta, och blev glädjen var gränslös.  

 

Sverige utvisar idag mängder av människor till andra länder istället för att låta dem stanna här, och har dömts 21 gånger av FN på grund av sina utvisningar. Det tycker Jonas Bergström är fel, och menar att de enorma summorna pengar som läggs på att utvisa människor istället borde gå till att förbättra flyktingarnas situation i landet. 

 

Semira har nyss fyllt 18 år och sitter jämte Jonas Bergström i soffan. Hon har själv upplevt hur Sverige bemöter sina flyktingar, och hon är missnöjd. Hon säger att processen till en början går fort, för att sedan gå väldigt långsamt. Hennes familj fick snabbt en liten, liten lägenhet men sedan tog det stopp, och Semira vet fortfarande inte om hon kommer att få stanna i Sverige eller inte. Detta leder till oro. Hon anser att Migrationsverket misstror alla flyktingar, utan att noga undersöka varje enskilt fall. För att upplysa allmänheten om sin egen situation använde hon sig av Facebook och det gav god respons.

 

Jonas Bergström lyssnar intresserat på vad Semira har att berätta. På frågan om vad de vill konkret ska göras för att förbättra situationen för barnflyktingar svarar han att Sverige bryter mot barnkonventionen, och därför måste göra den till en lag ”Vi måste alltid sätta barnen i fokus. Idag har vi bristande respekt för mänskliga rättigheter” säger han.   

 

Text: Cornelia Smedberg

Krönika om sociala medier

Som de flesta i min ålder startar jag dagen med att ilsket trycka av larmet följt av att scrolla igenom instagram-, facebook-, och twitter-feeden. Detta gör jag givetvis utan att tänka, utan att ens vara helt vaken. Jag tror inte att det är bara jag som regelbundet och ofta både kikar in och lägger upp mina tankar på de sociala medierna; när man väntar på bussen, på bussen, när man känner sig obekväm och vill gömma ansiktet i mobilen, ibland när man bara ska kolla klockan och tummen automatiskt dras dit, eller på toa... Exemplen blir många, känner ni igen er? 

 

De sociala medierna finns överallt och de negativa konsekvenserna är någorlunda väl pålysta. Det är många som oroar sig över att man inte längre har något privatliv, att stora företag som Facebook och Google bara vill åt våra privata uppgifter, våldtäktsmän som bestämmer träff med yngre flickor och utger sig för att vara någon annan. Det är också många som diskuterar hur ungdomar påverkas av att alltid veta vad andra gör, t.ex när man sitter hemma och har tråkigt och alla andra på Internet har så kul.... I skolan diskuteras problemet hurvida eleverna inte koncentrerar sig på lektionerna utan bara kollar på de sociala medierna och chattar med sina vänner. Och visst kan det vara så, och visst finns det de som råkat illa ut och mår dåligt, men världen och tekniken utvecklas. 

 

Världen blir mindre och mindre och kontakten med omvärlden större och större, det sägs att en människa idag får lika många intryck och nyheter på en dag som våra förfäder på stenåldern fick under en livstid, men det finns så klart  bra saker med de sociala medierna. Det finns bra saker med att information sprids snabbare och man kan kontakta omvärlden genom ett knapptryck. Temat för årets Demokrativecka på Bäckäng är Sociala medier och jag tänkte ta upp lite om hur viktiga de sociala medierna är för en demokrati. 

 

I Sverige har vi yttrandefrihet och tryckfrihet vilket innebär att folk och tidningar får skriva och säga vad de tycker, så länge man inte kränker någon. Det är en av grundpelarna till att en demokrati ska fungera. I många länder saknas dock grundlagen om den friheten och i många länder saknas rättvist styre, och det är där man på senare tid har märkt vikten av sociala medier. I Norra Afrika har det de senaste åren varit revolution mot regimerna som styr och många anser att de sociala medierna har varit avgörande. Som Ekot på Sveriges Radio tog upp 4/8-11: ”Syriska regimen lyckas inte stävja sociala medier”. I Syrien har de inte tryckfrihet och människor som bor där har under många år blivit förtryckta. Men på senare år har också de fått tillgång till sociala medierna och sett hur en demokrati kan fungera och hur en regering kan styra, och den vetskapen och informationen tror jag var mycket viktig. 

 

Det finns också exempel på närmare håll. Tidningar i Sverige t.ex, är ofta blåa och högerriktade, det anser Jonas Sjöstedt, vänsterpartiets ledare, beror på att de som äger tidningar ofta är rika och många rika är högerinriktade. Genom de sociala medierna kan då också vänstern få fram sina åsikter till en större publik. Nu är det ju också så att man kan få många fler vinklingar på ett problem än bara nyheternas och tidningarna, genom bloggar, twitter, facebook, av både privatpersoner och inblandade, politiker och så vidare. Visst kan det också bli negativa konsekvenser, även racistiska, fundamentalistiska, nazistiska åsikter kommer fram och alla kan hitta stöd och folk som tycker likadant som dem, t.ex är det många som anser att Anders Behring Breivik inte hade fått så stort självförtroende att göra som han gjorde om han inte funnit stöd i olika forum på nätet.

 

De sociala medierna bidrar till en jämlikare och öppen värld där allas åsikter får komma till tals, visst finns det nackdelar, många fler än vad som tagits upp här, men vad finns det inte nackdelar med? Jag älskar de sociala medierna, även om jag ibland blir lite mörkrädd vid tanken på att någon kan ta reda på nästan allt om mig genom att bara gå in på internet. Men jag älskar att se vad alla gör, se när någons katt får ungar och när en kompis färgar håret, att följa @kandisbebisar på Instagram och se vilka kändisar som fått barn, men det är så klart inte bara det. Jag älskar att läsa massvis med olika åsikter om alla nyheter i världen, att kunna se nästan allt ur olika perspektiv och att även de som tidigare varit förtryckta får en talan ( vilket så klart inte bara beror på de sociala medierna, men det hör hemma i en annan krönika) 

 

Med detta vill jag önska er en fantastisk demokrativecka och glöm inte att också eran röst kan bli hörd och avgörande om någon hittar er i cyberspace!

Text: Emelie Hägglund