Demokrativeckan

Demokrativeckan avslutades med stil på fredagen av Johanna Koljonen. Hon berättade om sin tro på att alla kan förändra världen, att ingenting är omöjligt.

För några år sedan, närmare bestämt den 14/12-10, satt Koljonen hemma i sin soffa och läste på internet om olika sexuella trakasserier.Och häpnades över problemet att vi aldrig kan prata om sådana saker i Sverige utan att bli generade. Hon började då skriva på sin Twitter och berättade om en natt då hon vaknade av att hennes dejt hade sex med henne utan kondom. Hon bestämde sig för att dela med sig av den här upplevelsen och fick mycket mer stöd än hon någonsin kunde räknat med. Efter bara några dagar hade hashtagen #prataomdet bildats och kvinnor och män i hela landet berättade olika historier om sitt sexliv, både övergrepp och vanliga. Media uppmärksammade det hela, och Johanna Koljonen belönades med stora journalistpriset för den här kampanjen.

Koljonen själv tyckte inte det var en så stor grej att få stora journalistpriset för men hon belyste ,precis som juryn, vikten av sociala medier och hur hon genom att börja i en liten skala på sitt rum fick gensvar från hela svenska folket och det tabu-belagda men så viktiga ämnet togs upp i dagsljuset.

Hon avslutade det hela med att visa olika exempel där privatpersoner har gjort stora förändringar för många människor  till exempel ett u-land var det en man som gjorde lampor till hela sin by genom att fylla falskor med vatten och låta solen reflekteras genom dem. Hon hade i bakgrunden ett bildspel som stödde hennes budskap, där stod det bland annat. ”Så mycket att oroa sig över” och flera exempel på saker som världen kommer få problem med till exempelartrikedomsfrågan och ålderspyramiden och sen ” Så mycket hopp” och ännu fler exempel på saker som är bra för världen till exempel solidaritet och medmänsklighet.

Budskapet i föreläsningen var tydligt, var inte rädd för att make a change  och var inte rädd för att prata om tabu-belagda ämnen!

 

Text: Emelie Hägglund

Cornelia Smedberg samtalar med Louice Lomås och Ingrid Sandstedt under workshopen.

 

Louice Lomås och Ingrid Sandstedt från ES10D höll i Röda Korsets workshop under onsdagseftermiddagen. De är båda aktiva i röda korsets ungdomsförbunds styrelse i Borås och just idag höll de i ett spel som kallades ” På flykt”och är framtaget av Röda korsets ungdomsförbund i Göteborg och delade ut pins med texten KRAM. Cornelia Smedberg från SA11M får pröva på spelet. Det  går ut på att deltagarna ska känna på hur det är att vara flyktingar och genom spelets gång får man handskas med svåra beslut t.ex vart man ska åka och vilket färdsätt man ska ta. Man får också välja ut vilka personer och föremål man tar med sig, och mista dem. Spelet är fiktivt men kan bli mycket känslosamt och det är inspirerat och baserat på flyktingars berättelser. 

 

Cornelia berättar när hon spelat klart spelet att man förstod mer hur det faktiskt kan vara och Louice inflikar att det är 72 000 000 människor på flykt just nu och 33 000 000 av dem är barn, många ensamma barn som tvingas ta de här svåra besluten blixtsnabbt och under hård press. 

 

De två som höll i det kommer som sagt från RKUF (röda korsets ungdomsförbund). Ingrid har varit med i styrelsen i ett och ett halvt år och Louice i cirka ett år. De hittade dit genom vänner och varandra. De är båda frivilliga precis som de flesta inom röda korset, till exempel på Kupan i Borås är alla frivilliga och endast 10% av alla intäkter går till administration och lön, resten går dit de verkligen behövs, berättar de. Louice och Ingrid trivs med att hjälpa andra och påverka och de tycker också att det är ett väldigt lärorikt uppdrag. De berättar också att RKUF  alltid söker frivilliga  

 

I Borås har RKUF  184 medlemmar från Borås med omnejd och de jobbar framförallt med att hjälpa barn och ungdomar. De har kontakt med ett asylboende där de hjälper de boende och de har läxhjälp för barn runtom i kommunen och även en kvinnojour. De har kontakt med olika skolor t.ex Realgymnasiet och Tullengymnasiet där de brukar låta folk spela det här spelet och föreläsa om situationen för flyktingar. 

 

Louice och Ingrid går som sagt på Bäckängsgymnasiet och de tyckte att det passade att informera bäckängseleverna om situationen för flyktingar. De hade två workshops på onsdagen och var och ska vara ute i olika klasser under samhällslektioner under veckan. De och Röda korset tycker att det är viktigt att fler förstår hur flyktingar har det för att vi ska kunna hjälpa dem. 

 

Det diskuteras mycket om pengarna man skänker till just röda korset går till rätt saker och Röda korset har varit i mycket blåsväder bland annat sedan en chef tog massvis med skänkta pengar till sin egen ficka men Ingrid och Louice tycker inte att det förstör föreningen. De tycker att det givetvis var dåligt gjort men han var bara en person och han gjorde fel och det påverkade föreningen, men det var inte föreningens fel. Han har fått sparken nu och kollen på vart pengarna går har blivit skärpt sen den incidenten.

 

Text och foto: Emelie Hägglund